kraftcoach högkänslig

Grön Mossa, Våt Jord och Ensamhet

Jag älskade mossa när jag var liten, eller ja fortfarande egentligen. De mörkgröna och ljusgröna nyanserna som smälter in i varandra. Våt jord som luktar sådär härligt skogsfuktigt.

Fortfarande, fast att jag är över 30 år nu, så förvandlas mina fingrar till magneter och vill dra sig mot mjuka moss-stenar om jag råkar vandra förbi dem i skogen.

Så har det alltid varit för mig. I naturen hör jag hemma. Eller kanske ännu mer sant – det är i naturen som jag kommer hem – inuti. Det är bland trädrötter och fågelsång som jag kan släppa tjatiga tankar, sjunka ner i kroppen och bara vara. Min inre frid hittas någonstans mellan den oändliga himmeln ovanför och det mjuka, gröna gräset nedanför.

Något som jag förstod tidigt, det var att inte alla upplevde naturen på samma sätt.

”Men det är ju bara mossa” sa barnen i skolan och klöste upp en bit mossa med händerna bara för att sekunden senare släppa tillbaka den ner på marken igen. Poff. Det var det.

Jag var också 5 år gammal när jag bestämde mig för att sluta äta kött med den solklara motiveringen att ”Djuren är mina vänner och jag äter inte mina vänner”. På den tiden fanns det typ två vegetarianer på hela skolan och det var få som faktiskt förstod vad jag höll på med.

Det var underligt för mig då, att andra inte verkade se den magiska skönhet och intensiva närvaro som jag kände från naturens alla djur. De verkade inte heller känna den energi som pulserade genom allt levande, med den intensitet som jag gjorde.

Med en ihållande känsla av att jag nog inte var som alla andra så började jag tidigt känna mig isolerad och ensam.

Att känna en djup samhörighet till natur och djur är en vacker del av denna högkänslighet medan känslan av att aldrig passa in, en betydligt mer utmanande sådan.


Accepterad eller Autentisk?

Under så många år så skämdes jag för hur djupt jag kände både mig själv och världen i all dess skönhet och sorg. Jag skämdes för min känslighet. Jag skämdes för att vara jag.

Rädslan för att inte bli accepterad tog ofta över och modet som krävdes för att vara helt autentisk sinade ur mitt hjärta.

∆ Jag sket i min integritet och lät andra klampa över mina gränser gång på gång.

∆ Jag simmade motströms i en fors av låg självkänsla och glömde totalt bort de värdefulla juveler jag bar inuti.

∆ Jag blev fångad i otaliga stormar av evigt cirkulerande tankar och drunknade i tsunami-känslo-vågor som aldrig verkade ta slut.

∆ Jag blev ett offer för min känslighet och jag kände hur jag började tappa kontrollen över mitt liv.

Och jag tror att du känner igen dig. För det här är så otroligt vanligt bland oss högkänsliga.

Ensamheten. Obalansen. Drunknandet i känslorna. Urladdade batterier.
Och ett ständigt traskande över vår personliga integritet och våra gränser.

Jag har vart där. Men jag kom ut på andra sidan och det kan DU också göra.


Från Plåga till Gåva

Du förstår, din känslighet är bara ett problem för dig om du har ett problem med att vara dig själv.

Om du accepterar, älskar och värdesätter dig själv precis som du är så kommer du automatiskt inse och välkomna gåvorna som kommer med din högkänslighet.

Lättare sagt än gjort – tell me about it.

Men absolut en resa värd att ta.

För världen är mitt i en radikal transformation just nu och DU har kommit hit, landat i den kropp du har (med all sin högkänsliga charm), bärandes på gåvor som kan hjälpa det mänskliga medvetandet att blomstra.
Men det krävs att du slutar be om ursäkt för den du ÄR, ställer dig i din fulla kraft och börjar vråla din sanning ut i världen.

För vi har tyvärr inte den lyxiga möjligheten att hålla käften längre. Kärleken och sanningen vill vakna i dig nu och vägrar hålla tillbaka.

När jag var liten så trodde jag att jag var ensam.
Jag trodde att naturen och djuren var mina enda vänner.
Men jag har insett nu att ingen av oss är separerade. Du är lika mycket skog, himmel och stjärnstoft som jag. Numer förundras jag lika mycket över människans själ som jag gör över mossans grönhet och var gång jag med närvaro ser in i en medmänniskas ögon så ser jag samma bottenlösa oändlighet som den som vilar över nattens mystiska himlavalv.

Min känslighet isolerar mig inte från andra människor, den för mig närmare deras hjärtan och hjälper mig att se det de ser och känna det de känner. Och egentligen, vad kan vara viktigare än djup empati och medkänsla just nu i denna värld?

Min känslighet är en av mina allra heligaste gåvor.

Jag önskar att du, gudomliga varelse, också får uppleva den positiva och livsförändrande kraften i din känslighet och värdet i att bara vara du.

Tillsammans är vi starka
och för evigt är vi fria att skapa det liv vi drömmer om.

All min kärlek, Nathalie

nathalie sage, högkänslig, kraftcoach, HSP, coach, livscoach

Redo att också hitta kraften i din intuitiva känslighet och guldet i ditt hjärta?
Kontakta mig på hej@nathaliesage.se för att ansöka om en plats i mitt nya Coaching och Healing Program Flow Activation! 

Image